Hallå där …

 … Vanja Arsenovic, ny praktikant på Markus! Innan du ens blivit varm i kläderna har du tvingats in i pingis- och biljardturneringar, fått ta del av bisarra lunchdiskussioner, druckit sjukt mycket kaffe och dragits in i den uppslukande gräsklipparvärlden. Kommer du ens att överleva fram till slutet av maj, tror du?
Hahaha, ja det tror jag nog! Det känns bra att vara här, alla är väldigt trevliga och har välkomnat mig gott. Är inte van att dricka riktigt så här mycket kaffe, men antar att jag kommer in i det. Och vad gäller de bisarra lunchdiskussionerna så hoppas jag verkligen att de fortsätter

Fast det här med pingis … det var visst lite din grej va? Eller ganska mycket till och med?
Jovars, jag har spelat ganska mycket pingis under ett antal år. Började ganska sent, som tioåring, men upptäckte att det verkligen var min grej, så jag la alla andra sporter åt sidan och satsade helhjärtat. Har bland annat spelat tre säsonger för Linköping, och gått pingisgymnasiet i Köping. Jag slutade för tre år sedan på grund av en axelskada och spelar numera bara på kul.

Kommer någon på byrån kunna slå dig?
Nej.

Men det är ju inte främst  i egenskap av pingisspelare du är här. Vad studerar du och vad är dina specialiteter inom det?
Jag läser sista terminen på programmet digital mediedesign i Örebro. Vet inte om jag har någon direkt specialitet, tycker att det mesta är roligt. Men illustrator är en favorit, att jobba med färg och form i till exempel logotyper. Och så gillar jag att göra hemsidor också.

Vad ser du dig själv arbeta med när du är klar? Och var?
Förhoppningsvis kommer jag att jobba på just en reklambyrå eller annan verksamhet med liknande uppdrag.

Du är uppvuxen i Tranås men bor sedan en tid i Norrköping. Hur tänkte du där? Det är ju Linköping som är grejen!
Det var en ren kompromiss. Min flickvän pluggar nämligen i Nyköping så det fick bli ett boende där vi hade ungefär lika långt till våra respektive skolor.

Till sist måste vi fråga … alltså Vanja är ju ett ganska vanligt kvinnonamn, vilket ledde till viss förvirring här på byrån. Gissar att det inte är första gången det hänt dig?
Nej, det händer hela tiden. Det kan vara lite jobbigt ibland, men å andra sidan har jag blivit ganska van efter alla år. Det värsta är nästan när jag ska hämta något på posten, det kan bli helt sjukt när de insisterar på att jag måste ha ”hennes” legitimation med för att få ut mitt paket!