Hallå där…
Juan Luis Gómez Pena, vår eminente praktikant från Linköpings universitet! I tio veckor har vi haft nöjet att ha dig här. Nu börjar det tyvärr lida mot sitt slut.
Veckorna har gått alldeles för fort. Har du några ord för att sammanfatta din tid på Markus?
Uppfriskande, styrkande, uppiggande och välgörande. Efter en lång paus från branschen av att starta eget med min pappa, flytta till Sverige, vara pappaledig och studera svenska, är det skönt att vara tillbaka.
Du har ju fått rycka in både här och var i olika projekt. Vad tycker du är mest intressant?
Att vara med och skapa och formge ett varumärke eller en produkt från början. Det känns som ha en liten bebis.
Vi har märkt att du sitter på en hel del förmågor. I vilken roll ser du dig själv i framtiden?
Jag funderar fortfarande, men tänker mig definitivt någon slags kommunikatör.
Har du något företag du drömmer om att jobba med, eller något speciellt uppdrag?
Jag drömmer om ett uppdrag med total frihet. Och med det menar jag att ha möjlighet att kunna slutföra en vision från början till slut, att göra ut en idé till fullo och aldrig behöva undra hur det kunde ha blivit.
Du är från Spanien och har redan jobbat några år i branschen, ser du några speciella skillnader eller likheter arbetsmässigt mellan Sverige och Spanien?
Det finns en stor kulturell skillnad i hur vi ger återkoppling i Sverige jämfört med Spanien. Ibland upplever jag att svenskar är för snälla i sin feedback och inte säger rakt ut vad de vill, vilket skapar en del osäkerhet. I Spanien är folk mycket rakare, kritiken kommer svart på vitt. Det finns inga gråzoner, inga nyanser som går att feltolka. Dock är spanjorer inte lika artiga när de ger feedback haha. Så det bästa hade kanske varit en blandning.
Nu bor du i Östergötland och pendlar mellan Norrköping och Linköping. Har du hittat något favoritställe ännu?
Både Norrköping och Linköping är vackra städer, men jag älskar speciellt industrilandskapet i Norrköping och gamla stan i Linköping. Det är kul att både en gammal bank och ett postkontor finns kvar där, att vi kan gå omkring och se hur det faktiskt såg ut – även om det inte handlar om något spektakulärt. Det är så härligt hur Sverige värderar det gamla på ett annat vad Spanien gör, att gamla saker bevaras och obetydliga föremål sparas.
Vi vet att du har två små barn, har du lärt dem allt du kan i Adobe-programmen än?
Inte ännu. Jag hade en lärare än gång som lärde sin dotter rita i Flash, då tyckte jag att han var helt galen. Men nu tänker jag att det kan vara kul för min äldsta dotter att börja lattja i programmen på iPaden.
Om du får en helt ledig dag; ingen praktik, ingen skola och sambon är bortrest med barnen. Vad gör du allra helst då?
Antingen skulle jag njuta av livet fullt ut – sova länge, äta gott och må bra. Eller så skulle jag öppna skrivbordslådan och plocka fram ett halvfärdigt manus för en långfilm som jag skrev innan jag flyttade hit. Jag skulle vilja få tid att få färdigt och anpassa manuset så att det kan säljas till både Sverige och Spanien, jag ser framför mig en samproduktion!
Sista frågan. Vad lyssnar du egentligen på i dina lurar?
Det kan vara vad som helst – allt från flamenco till indie och keltisk musik, eller någonting där emellan. Men jag har en viss tendens att älska långa låtar. Jag har en lista bara med låtar som är längre än 6 minuter på Spotify som jag lyssnar på när jag jobbar, det hjälper mig att hamna i rätt tillstånd och hålla uppe tempot.
Tack för det! Jättekul att ha dig här. Hoppas att få se din långfilm på bioduken i framtiden!
Publicerad: October 28, 2020